She's lost control
Om jag orkar med det sista i kemi B - vilket är det enda skolarbete jag har kvar nu, förutom en krönika jag måste skriva - då är jag så bra att det är sanslöst.
Jag undrar om alla människor alltid börjar sina sommarlov med att andas ut och vara helt fascinerade för att de klarade av vårterminen det här året också. Med känslan av att det var precis på gränsen. Eller om det bara är jag som aldrig orkar den här årstiden, den här känslan. Dystopia för misantropen. Jaja. Jag kan redigera foton och se på film och låtsas som att inget spelar någon roll. Det är ju trevligt.
Ursäkta mitt substanslösa, meningslösa bloggande. Och mitt substanslösa, meningslösa ursäktande. Och mitt hejdlösa babbel.
... kyssar och kärlek.
Du är inte ensam om att känna att det var precis på gränsen att man klarade av terminen. Eller så försöker mitt G- på sista kemiprovet (åh vad alla älskar kemi B) säga mig att jag kanske gick över den där gränsen... Nåja, jag drar klyschor för mig själv om att nästa termin ska jag minsann kavla upp ärmarna och höja både ambitionerna och den faktiska prestationsnivån.