Infektion

 
Idag började vi placeringen på infektionsavdelningen. Det är en märklig plats, rent estetiskt, gamla lokaler med märkliga föremål i kandidatrummen. Kasettbandspelare och kaffebryggare som samlat damm i några decennier, och i ett skyffe hittade jag världens vackraste motionscykel (och den äldsta jag någonsin sett).
Men tjusigast är förstås kursboken.
 
 
Senaste upplagan, och ändå ser den ut som något man hittar på vinden hos en farmor. Stilren, bildfri, klassisk.
Och förlagsnamnet. Säve förlag, liksom. Det låter så stillsamt, robust och tidsfrämmande.
 
 
Bara den här och några böcker till. De är inte så många kvar, de kursböcker jag kommer att läsa i innan jag är klar på denna evighetslånga utbilding. Stundtals anar jag ljuset i slutet av tunneln.
Infektion Läkare Läkarprogrammet Plugga Plugga till läkare Termin 8
2 kommentarer

Allt som händer när ingenting händer


Mitt liv känns ibland som en enda stor kontrast.
Jag vet så mycket märkliga saker. För mycket märkliga saker. Som att fettet kring tarmarna inuti en människas kropp kan ha samma nyans som ett spädbarns bajs, och tusen andra associationer.

Det är ett märkligt yrke jag ger mig in i.
Man ser så mycket saker, man hör så många historier, och fiktionsskaperskan i mig vill inget annat än att alla historier ska vara sådana som slutar lyckligt. Men det är det hemska med att bli läkare och inte bara författare - min makt över att bestämma hur historien ska sluta är rätt begränsad.
 
Och därför. De här helgerna, när ingenting särskilt händer. När jag ligger på golvet med två barn som krälar på mig, pussar på mig och drar mig i håret om vartannat, när jag stirrar i taket och räknar sekunderna tills den man jag skickat iväg på äventyr ska komma hem, de är så himla viktiga. Jag behöver tristessen för att älska dramatiken. Jag måste njuta av det vardagliga för jag vet för många sätt man kan dö ung på för att våga förstå att jag kan bli en av de som får leva.

 
Jag är doktor, säger dottern med allvarlig min. Plockar fram ett stetoskop, sätter det på min mage, lyssnar med rynkad panna.
Jättebra, säger hon sedan med en min som om hon lämnar ett dödsbesked.
Det är alltid jättebra.
(och sedan gör jag förstås sånt där man måste göra om man ska bli läkare, också. som att läsa om alla miljoner sorters antibiotika och när man ska använda dem.)
 
 
 
 
... och gör ett litet "DIY-projekt" som man ska göra som hippbloggare. såhär: man lägger en frusen grisrumpa i vatten för att tina...
 
 
 
 
... sedan plockar man fram nålförare, pincett och hobbykniv/"skalpell" och lite suturer och så sätter man ett gäng crappy stygn i den där grisen. hellre i grisar än i patienter innan man fått upp snitsen, så att säga.
 
 
2 kommentarer

Om det här med att skriva (en liten skrivskola)

 
Min bok befinner sig ju i ett limbo, just nu. Jag är nästanförfattare men inte riktigt, millimeter ifrån att äntligen bli antagen, jag har tagit mig bort standardrefuseringsbrevssvaren (älskar längden på det ordet!) och fram till de personliga kontakterna, telefonsamtal och möten, smicker och hård men konstruktiv kritik, allt det där. Men jag har inget tryckt, med framsida och titel och baksidestext, som jag kan sätta i handen på vem som helst och säga: Titta. Min bok. Jag skrev den. Jag är FÖRFATTARE NU.
 
 Ändå tror jag mig ha en del att berätta om skrivande. Från hur man omvandlar ett intresse för skrivande till ett faktiskt bokmanus till hur man får det manuset utgivet (om det är vad man vill). Hur det fungerar på ett förlag, vad som är skillnaden på en agent och en förläggare, hur man får andra skribentjobb än just skönlitterärt skrivande och fördelar/nackdelar med det. 
Jag vet vad som har varit framgångsrikt för mig, och vad som varit mer katastrofartat, och jag vet varför jag har gjort vissa val i min "skrivkarriär" och tackat nej till annat.
 

(I väntan på att Augustgalan skulle börja. Så himla märklig grej det var egentligen, att ta paus från att vara mamma till en ettåring och åka ned på gala istället.)
 
Så jag tänkte att de kommande veckorna kör jag en serie med inlägg här, om just det där. Skrivande.
 
Tanken är att jag kör igång med en första del nästa söndag. Medan ni alla rulla tummarna och hoppar av iver-spänning-längtan tills dess: passa på att önska om det är något särskilt ni skulle vilja veta mer om. Jag har ett kommentarsfält här nedanför, och en epostadress här bredvid. Båda är väldigt användbara kommunikationsmedel. Fast brevduva går också bra, bara den inte skiter ned för mycket.

(Tips nummer 1: handledsskydd från Apoteket om man ska skriva alldeles för mycket på för kort tid i för dålig arbetsställning. kan vara placebo men har räddat mig från smärtande händer många många gånger.)
 
 
 
 
 

 
,
,
,
 
 
 
,
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
10 sätt att hämnas på ett ex Allt som svider Frilans Författare Författarskap Journalist Karriär Krönika Krönikör Lilla Augustpriset Roman Route 66 Skrivande Skrivkramp Skrivrutiner Skrivskola Skrivtips
2 kommentarer