Här i mitt huvud

Och nu är jag i Falun sedan två dagar tillbaka, och som alltid tycks tiden vara så mycket mer intensiv. Kanske är det att jag fortfarande många gånger tycks fascineras av världen ungefär som ett spädbarn. Hitta detaljer. Och de är alltid lika spännande.

Jag tänker på boken jag ska börja skriva om ett tag. När jag kommer hem i början av juli. Men mest sen till hösten, på riktigt. Ibland tänker jag att det är jobbigt, för den som inte vet hur det är att skriva skulle kunna se ner på saker som min långsamma produktion eller om jag inte blir publicerad. Inte för att jag är dålig, men för att det är lättare att tänka att andra är dåliga för att själv slippa ta itu med sitt eget engagemang i verkligheten.

Sedan undrar jag vilken roll det spelar.
Jag kommer ju att göra det här för att jag vill ha gjort det.

Annars handlar verkligheten mest om att få ro. Ni vet, hitta någonstans att vara. Komma på vad man njuter mest av. Skrivandet vet jag, och allmänt att få fascineras över världen. Att spela live. Att promenera. Och så det här med att älska, förstås, när man för en gångs skull släpper ångesten och kommer på att man har för lite tid för att förintas av sina mindervärdeskomplex.

Vad mer?
Tja.
Har boxats, fäktats och sparkats. Lånat en bok som heter "Sälj dig själv - och få betalt", en annan bok om intelligens och kreativitet och om de är skilda fenomen (som dock kan uppträda tillsammans ibland), och så en om varför den unga generationen i Sverige är likgiltig inför politiken... ja, kanske egentligen inför allt engagemang över huvud taget.

Det är mycket att tänka. Mycket att diskutera. Det finns mycket att säga, om så mycket, för mitt huvud... ja ni kanske vet. Mitt huvud har så förvånansvärt mycket innehåll.
Men om det får vi prata mer en annan dag.
0 kommentarer