Vad vi bygger
Att ha en dotter som greppar sin bror i handen, drar iväg honom på all världens äventyr och ropar Bebis är min bästa vän! medan båda skrattar tills de kiknar. Hennes leende så stort att man ser hålen efter de där tänderna i överkäken som saknas efter vårkvällen när hon ramlade ned i asfalten och slog ut dem.Hans fniss som sprider sig i hela ansiktet så att den där enstaka skrattgropen i hans vänstra kind djupnar, och djupnar, och djupnar.
När vi skaffade en till byggde vi inte bara ett till barn till vår familj, vi byggde en helt ny typ av relation.
En som vi inte styr över. Två egna viljor som förhoppningsvis ska ha varandra längre än vad vi finns till.
Och nu plötsligt gör vi det igen.