Lösenordet
Är hon borta? tänkte lojala bloggläsare med stigande panik. När det plötsligt krävdes lösenord för att ta sig in.
Jag fick till och med meddelanden. Och mail.
Herregud. Man kanske borde lösenordsskydda titt som tätt, bara för att få uppleva sådana saker.
Men lugn, bara lugn.
Jag ville bara ordna lite långt bak i arkivet. Plocka bort bilder på folk jag inte längre vet om de vill vara med. Ta en kik på sådant jag skrev när jag var fjorton och se om jag vill att det ska finnas på en plats som når flera hundra människor.
Nu är det ordnat och klart. Jag är tillbaka. Helt utan lösen.
Allting rullar som det alltid gör. De sista dagarna av maj dallrar i sin hetta. Kvällarna doftar semester. Jag läser böcker på balkongen. Dricker sju koppar Earl Grey på en dag. Klottrar ner tankar i mariginalen på viktiga papper. Lär mig något nytt. Längtar efter jobb, längtar efter helg. Längtar efter semester. Längar efter att specialisera mig. Längtar efter att skriva mer. Längtar efter att skriva mindre.
Somnar med händer i håret och andetag mot kinden.
Längtar efter inget särskilt alls.