vi är allt du aldrig var i våra hjärnor vilar kartor
(jag såg en dokumentär om j.k rowling, grät och skrev utan mening)
Det är en regnig dag som alla dagar och dina händer är märkligt långt borta; vi sveper sjalar kring oss målar kartor i hjärnan "skjuter stjärnor om natten" och tror att allting ska förändras.
En vacker liten idealist
sa du
och dina leenden smakade sockersötma och hallonnätter och pretentiösitet som oäkta ord så att det skriade om det och vi skrattade alla åt mitt ordförråd någon gång då tiden avlidit och döden var nära
närmare än förut men längre bort än tidigare, jag frös och frös den dagen som om tiden hade slutat vi hade naglar i nackarna och vi skrattade och skrattade med huvudena bakåt
när vi smakar asfalt, någon gång en annan dag, trycker du läpparna mot mitt öra och väser och jag svarar inte men jag vet vad du vill säga utan att lyssna har jag redan tolkat dig om dagarna ignorerar jag dig för att om nätterna brinna sedan slutar jag andas och tiden tar slut som tiden alltid har tagit slut vi är bara upprepningar av sådant som hände
7000 ord senare och är du nöjd nu
fyra galna år och jag undrar är du nöjd nu
oidentiteter har väl alltid varit
vår fascination
(Alla som försöker tolka ut något ur texten, läs litteraturvetenskap på universitet sedan och läs någon riktig författar, okej?
Bra.)
nyttig läsning
Var duktiga människor och läs! hon är ju så hysteriskt rolig.
dromedarer är vi allihopa.
Och, ej att förglömma, träffat min Baby som självklart var en skönhet. (jag har aldrig sett henne vara oskön.)
1&2 finns för övrigt överallt. Och då menar jag överallt. ÖVERALLT! Det är helt galet. Om jag vore paranoid schizofren (ursäkta mig om jag missbrukar begrepp och sjukdomsdiagnoser jag inte riktigt behärskar, finns det några schizofrena läsare av min blogg som tar illa upp, maila min adress så kan jag skicka skadestånd i form av signerade bilder på mig själv. Men schizofreni är i och för sig en av de mest missbrukade diagnoserna, då det inte alls behöver innebära personlighetsklyvning/multipla personligheter, även om det ibland är en del av sjukdomstillståndet.), om jag vore en paranoid person skulle jag nog tro att det var ett tecken från små gröna utomjordingar, där ettan symboliserar alla människor jag älskat och jag är tvåan i den symbios vi än gång kanske levt i.
Men jag är inte så paranoid. Det känns ju bra med något sundhetstecken, i alla fall.
Nu ska jag äta köttbullar.
snöiga morgon
Det snöar ute, för den som inte har noterat det, och igår blev jag bara sur för det kunde lika gärna bli vår nu, men nu är tanken på att gå runt i snö för alltid lite halvtrevlig för det känns lite som en dimma. Jag minns våren 2006, jag och Jolanta gick promenader, snön var kvar ända till april. Jag pratade om hur det skulle vara om den aldrig försvann, om hela sommaren bara var snöig.
Det hade varit rätt spännande.
Idag ska jag ha engelska. Sedan gå till centralbadet och simma med Bea, därefter åka ner till Rosendal och göra tyskprov. Och så ska jag gå på oboelektion. För tillfället ser mina planer rätt mycket ut på det viset, alla dagar, inte så mycket socialt liv som jag drar ihop i form av... massa folk, hela tiden. Jag är väldigt trött. Jag bara går runt i en liten bubbla och på många sätt har det väl behaglighetsmässiga fördelar.
Kan ha drömt om Sågen. Men jag är inte säker.
"Eggis, kom nu då! Jag saknar dig!"
"Ääääääälskling, vem pratar du med?"
"Koooooooooooooooooooom nu, sluta prata tihihihihi!"
Hon är väl inte ens den fjolliga typen?
(Mr Egg, bli inte rädd. Du har inget att frukta. OCH FÖR ÖVRIGT. JAG ÄR FÖRSTÖRD ÖVER ATT 1&2 ÄR VÄLKÄNT. Men jag tvingas acceptera det. Idag ska jag börja stalka deras klotter, och fota det överallt jag ser. Håll utkik på bloggen och så vidare.
PUSS OCH KRAM.)
för att brist på talang aldrig räcker (jag är glad fast bilden är sorgsen)
(Beaucoup de bad shit, mon ami.)
saker jag önskar att jag hade talang och möjlighet att bli:
stå-upp-komiker
fyndig-men-ändå-fantastisk-och-gripande-och-intressant-serietecknare/skapare
professionell balettdansös
profesionell schackspelare
simpsons-manusförfattare
saker jag vill göra just nu (eller de närmaste månaderna eller någonting):
åka nattåg till Paris
bli galet älskad och känna egoismen flöda i artärer och vener och allmätn hela kroppen
skriva en roman och ge ut den till slut
bli upptäckt som en fantastisk sångerska av någoon skivbolagstyp och bli världsberömd och få turnera i en liten turnébuss
tågluffa genom europa
tågluffa genom asien
tågluffa resten av mitt liv
skaffa en egen lägenhet (jag har så mycket fina planer för vad jag skulle göra med den)
bli inbjuden till en vernissage och gå runt och vara sofistikerad (om jag hade en egen lägenhet hade jag tänkt att jag skulle ha en egen vernissage med konstnärliga vänners verk som jag tvingade dem att visa upp, men nu går inte det och jag är sorgsen)
gå på premiärer av dåliga filmer och bli omskriven i veckorevyn för min stil, som de skulle hata ibland och avguda ibland för att jag ibland är konformistisk och lycklig och ibland inte
Bara så ni vet. Sådär utan anledning. Vad vill ni?
("He looked towards the door. For a well experienced coward, the distance didn't seem too long.")
(Någon klottrar 1&2 eller 1n'2 över hela Uppsala! Framförallt det platser där jag och Bea vistas! Vem/vilka är ni?)
hej
Hejdå.
ytterligare en vecka har gått
Måndag 21:e januari, gitarr/piano-spels + matlagnings- och sångkväll med Spunkare:
Fredag 25:e januari, födelsedagsmiddag för Charlotte och Imme, samt för mitt rosa hår:
Lördag 26:e januari, fika och häng i musikens hus med Baby:
Moho. Nu ska jag plugga.
Adios.
it was christmas eve babe
Jag känner mig väldigt lycklig.
company loves more
IMORGON, gott folk, blir mitt hår rosa för en dag! Jag känner mig inte passande uppspelt över det hela, så jag försöker peppa mig lite. Jag har ju nämligen min rosa härfärg på flaska, som lyser i mörker, täcker allt hår (enligt försäljarens utsago i alla fall, och enligt förpackningen) och som går ur så fort man tvättar håret. Jag har funderat lite när jag ska använda den och imorgon ska jag ju på födelsedagsmiddag hos Charlotte, tillsammans med trevligt Eriksbergsfolk, så jag finner tillfället passande.
Guldiga lösögonfransar tror jag också att det ska bli.
Nu ska jag äta middag, och sluta uttråka folk med mina planer. Adieu!
you're so easy to read, but the book is boring me
För Siris skull och för alla andra bloggläsare som vill se en bra låt och underbar artist:
http://www.youtube.com/watch?v=V8r9lTR3NAA&feature=related
Emilie Autumn - Misery loves company
Och ja, det var världens bästa Baby som fick mig att börja lyssna på den. Och hon har så fantastisk smak och jag tycker hon är underbar och ska för alltid lovprisa henne för att hon fick mig att börja lyssna på Emilie. Och så vidare.
Ved
(Bild: Vi hade idrott i tisdags men jag var sjuk och fick titta på.)
Är... lite borta och utmattad. Fick gå hem från skolan idag för att jag mådde allmänt dåligt och kände mig svimfärdig. Sedan har jag pluggat, ungefär. Och spelat gitarr. Allting känns lite tomt. Men jag antar att jag har fått mycket gjort, och det har väl alltid ansetts som positivt.
På fredag får jag äntligen tillfälle att använda den rosa hårsprayen, och de guldiga lösögonfransarna.
C, som kommenterade på "beaucoup bad shit", vem är du? Vad vill du?
för övrigt
Jag tror att skolan är väldigt bra för min musikaliska förmåga nuförtiden. Sådär apropå ingenting.
Dels så har vi ett piano. Som jag spelar på odrägligt mycket mellan lektioner när jag är trött och inte orkar något annat.
Och så har vi vår skolkör, som består av typ sju, åtta personer och därför är väldigt utvecklande och allt det där för vi är så himla motiverade och söta och övar och övar och jobbar för att få rytmen rätt.
Och så igår var jag på gitarrkväll med små söta Spunkare, så nu har jag börjat spela gitarr på riktigt igen.
Bara så att ni vet. När jag blir stjärna, liksom.
Godkväll.
runaway train
TV-nyheterna:
"Det finns idag tre organisationer i Sverig som uppfyller EU:s direktiv för vad som räknas som organiserad brottslighet."
... Jag tyckte det var lustigt, lite småabsurt sådär. Kan mc-gängen söka eu-bidrag för olika grejer då också, eller? För att bidra till den brottsliga mångfalden.
greenroom
väska, Kina
sjal, Wedins
Min syster har kommit hem från Kina och hälsat på.
Med sig hade hon jasminte som doftar underbart, och så den gröna väskan! Jag är lycklig. Den är väldigt fin. Och grön. Och fin.
ursäkta röran
I all min skabbighet insåg jag plötsligt att jag inte har sminkat mig idag, så jag har inget smink att tvätta bort. (Logik!) Alltså är det mer okej om jag inte duschar idag.
Jag har fått en liten ficklampa också. Den har ett underbart ljus. Det är en annan lycka.
Nu ska jag försöka programmera, antar jag.
beaucoup bad shit
Jag börjar komma ihåg varför The Beach så länge var en av mina favoritböcker.
Ibland när man börjar läsa om böcker, vet ni, så blir man liksom besviken. Framförallt med böcker som man en gång älskat. Det är som när man återvänder till en plats man en gång tyckte var himmelriket och upptäcker att även om den inte ens har förändrats, så har man själv gjort det. Eller när man drömmer om en människa i månader för att sedan, när man väl blir vän med den, upptäcka att den är precis lika meningslös, tråkig och vanlig som alla andra.
Så i alla fall så blev jag lite orolig i början av Beach.
Att den inte skulle vara lika bra. En väldigt bra bok, men kanske inte helt fantastisk. Intressant och välskriven och jag blir lycklig av att läsa, men ändå inte...
Men jag hade glömt det. Hur man någonstans kring sidan 300 bara är helt fascinerad, lätt förstörd, otroligt inne i det hela. (Som det alltid blir med böcker man sträckläser, och Beach är svår att inte sträckläsa.) Alla karaktärer i boken är så otroligt fascinerande. Och jag blir kär i berättaren, Richard, varje gång jag läser boken. Men också Jed. Det är... och spänningarna mellan alla människor. Och hur allting plötsligt blir mer hotfullt, och man inser inte själv riktigt varför. Och Richards hallucinationer.
Det är Alex Garlands debutbok, for fuck sake. Det gör mig nästan lite sorgsen. För den är så otroligt väl upplagd, och välskriven.
(Fast hans andra bok, som jag också har läst, kändes i och för sig rätt mycket debutbok. Väldigt bra men lite valhänt och osäker. Så han kanske fick värsta ångesten efter Beach och kunde inte skriva.)
I alla fall. Läs den. Eller nej, gör inte det, för jag ger med min övedramatiska text folk sjukt höga förväntningar, så alla skulle hata den sedan.
Jag vill se filmen snart, även om jag misstänker att den suger.
blå blå blå
Mina favoritbloggar:
http://frankincense.blogg.se
(Men oh så originellt! ... Hanna Fridén bara äger och så vidare.)
http://apa.blogg.se
Min favoritblogg genom alla tider. Från titeln till humorn till fascinationen över årshoppen. Den är mitt liv. MOHAHHAA. Jag ska bli professionell stalker när jag blir stor.
fucking new guy
Det har resulterat i sådant som oskrivna labbrapporter - jag är inte så förtjust i labbrapporter men framförallt var jag för borta - men också att sitta och gunga i Musikens Hus med min Baby i vad som kändes som timtal.
Men jag har legat och läste en massa också. Rätt behagligt.
ibland är lycka en enkel ekvation
Morgondagens planer:
Träning, 11.00
HAMBURGARE!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!, ca 12.15
Jag har drömt om en rejäl cheeseburgare hela det här året. Jag har bara inte hittat tillfället.
Men nu!
i'm nothing special, in fact I'm a bit of a bore
(Bild: Jag har en mapp på datorn enbart med bilder på Audrey Hepburn, bara för att hon är så vacker. Jag kommer inte ihåg riktigt varifrån den här bilden kommer, så... BUHU. BILDSTÖLD! Men i alla fall. Det känns lite tråkigt och förutsägbart att gilla Audrey. Lite... modeblogg. "ÅÅÅÅÅH GIVENCHY GJORDE KLÄDERNA TILL ALLA HENNES FILMER!"
Men jag kan skylla på att folk har sagt att jag liknar henne. Det gör jag verkligen inte. Men min syster gör. ... och intresseklubben antecknar).
Jag är positivt överraskad av att folk har kommenterat såpass mycket ÄVEN när jag skriver inlägg utan bilder. Jag som trodde att folk läste min blogg enbart genom bilderna.
Kommentera mera, och mera, och mera, människor! Ja, jag har storhetsvansinne, men det gör mig lycklig.
Idag har jag simmat, tillsammans med en liten Beatrice på Centralbadet. Det var trevligt, fast nu är jag sådär underbart fysiskt trött.
Nattens drömmar gick ut på att Musikens Hus var ett Scandic-hotell. Det hela hade dock promiskuösa förtecken; det var en plats där rika män ofta checkade in tillsammans med prostituerade.
Det ni, något att lägga in i den politiska debatten!
blä
Nackedelen med att ha lagt till alla människor man någonsin träffat på facebook för att kunna föra en inre tävling med andra om hur många vänner man har på facebook:
Enbart kedjemeddelanden på SuperWall. Hela tiden.
SNÄLLA! JAG BRYR MIG INTE OM ERT HUGS WAR! JAG BRYR MIG INTE OM IFALL JAG DÖR OM TRE TIMMAR! JAG BRYR MIG JAG BRYR MIG VERKLIGEN INTE OM ERA FULA YOUTUBE-VIDEOR!
BARA SKIT I DET? OKEJ?
(p.s: jag har inte ens så många vänner på facebook.)
ompositionering
Från någon som kallar sig D., ironiskt nog.
Frågan lyder:
"Hej gick du kungsis?"
Och mitt svar lyder:
Vad katten är kungsis?
... Med andra ord tvivlar jag på att jag har gått det.
Här följer, för allas välbefinnande, en lista över skolor jag har gått på (i kronologisk ordning)
Liten Lär
Hågadalsskolan
Gottsundaskolan
Domarringen/Balderskolan (min klass flyttade till Balder efter att jag hade slutat)
Vänge skola
Hågadalsskolan (igen)
Eriksbergsskolan
Spunkgymnasiet
Vilka som är de bästa skolorna?
Den första och den sista!
... så nu vet ni.
Blonde
En blond peruk ska det bli, definitivt. Sedan helst en rosa. Och... grön?
Det finns så mycket här i världen.
Min ekonomi är dock lika med Buttericks-peruker. Men inte mig emot.
Uppdatering:
Jag drömde att jag fick en jätteljus nyans på foundation också, inser jag nyss. Jag fick nyans tre på ett märke där jag brukade ha nyans sex, tydligen.
Jag är en väldigt djup person.
Apple blossom
Men ändå.
Masochist. Någonstans vill jag väl egentligen sova.
Nattens drömmar, eller snarare dröm, eller kanske två drömmar som växte ihop, var oavsett antal intressanta.
Jag drömde att jag medverkade i en reklamfilm som skulle vara för jämställdhet. Den var producerad i ett samarbete mellan Ica och Kappahl, och utspelade sig i en blandning mellan ett Ica och en skolmatsal.
Det var två reklamfilmer. I den första var man en kvinna (ja, man fick vara huvudpersonerna i filmen, det var lite som ett datorspel) som träffade en invandrarman - det var väldigt viktigt att en av personerna måste var invandrare, för det skulle "främja jämställdetheten", fast det tycker jag verkligen inte att det gör - och han bad henne att inte bara ligga naken vid filen (för det är ju normalt att man lägger sig naken i mejerirummet på Ica?) utan överallt i butiken. Sedan gjorde man det. Det var väldigt kallt. Senare har jag insett att den här drömmen nog påverkades av att jag hade tappat mitt täcke. Det var kallt.
Det andra spelet/reklamfilmen gick ut på att man fortfarande var en kvinna och en invandrarman, men den här gången var det kvinnan som skulle tvinga mannen att vara naken. Men då vaknade jag och tog tillbaka mitt täcke.
Sedan drömde jag att jag, Alexander Curling, Mariana och en till f:are - senare även Hanna Foconi och Madde - hade varit på klassresa (lite lustigt eftersom vi inte går i samma klass) till Surahammar, där min söta vän Anina bor. Vi hann inte med bussen hem, så vi frågade om vi kunde sova hos henne. Både hon och hennes föräldrar var dock tvungna att lägga sig tidigt.
Jag tänkte att vi skulle sova efter ett tag, men sedan blev det inte så. Vi gick runt och viskade, om när vi senast besökt det här stället och sådär. Min hjärna berättade för mig i drömmen att det här egentligen var konfirmationslägret som jag och Mariana vara på i september 2006. Allting var lätt paradoxalt.
Sedan lade vi oss och tittade på tv. Allt kändes lite evigt och underbart.
Vi såg på Rosendals-kanalen (Rosendal är ett gymnasium, där ungefär alla från mitt högstadium går), för de hade tydligen en egen tv-kanal. Det var väldigt mycket reklam, annars påminde den rätt mycket om MTV.
Anina vaknade. Kom ner och pratade med oss, sa att det inte gjorde någonting att hon hade vaknat. Hon var väldigt vacker och alla charmerades av henne, och jag blev så glad för att alla vara söta och var vänner, men ville samtidigt känna att jag hade ensamrätt på Anina för hon var ju MIN vän.
Sedan kom hennes föräldrar också ner, för det hade blivit morgon. Hennes pappa jobbade tydligen i en leksaksbutik, där både jag och Hanna fick jobb. Hanna sa att hon var jättestressad för att hon inte hade något jobb och det fick henne att tro att alla andra var bättre än hon. (Fast i verkligheten städar hon ju på hotell, så då har hon ju ett jobb... hm.)
MEN EFTER DET hände det roligaste under hela natten!
Mina två drömmar smälte ihop!
Det visade sig att kvinnorna från Kappahl, som hade skapat reklamfilmerna, egentligen var onda. De hade manipulerat filmerna till att ha ett dolt budskap. Nu misstänkte de att jag hade insett det här, och skulle avslöja dem. Det hade jag inte, men i alla fall. De kom för att jaga mig. Allting blev lite härligt action-rulle.
Det var blod och döende personer och jag som satt och gömde mig för livet i en grushög bakom ett hus. Herr Sten låg också där i gruset och gömde sig med mig, fast jag aldrig har sett hur hon såg ut. Hon var lite som en dvärg.
Men det slutade lyckligt i alla fall. Såklart. Alla trodde jag var död, men jag sprang fram och visade att jag var levande i alla fall, i typisk filmanda, och alla applåderade och var lyckliga. De onda Kappahl-tanterna åkte till fängelset/dog.
Nätter, nätter.
She's got a constant fever
|
Jag gjorde det här testet:
http://similarminds.com/personality_disorder.html
Det bedömer vilken sorts personlighetsstörningar man verkar ha.
Siffrorna till vänster är vad jag fick. Siffrorna till höger är vad som är genomsnittet för de som brukar göra testet.
Jag tror att jag har väldigt mycket personlighet?
Uppdatering, 22.20:
Alla test jag gör (för ja, jag gör många, för ja, jag är besatt av mig själv) hävdar att jag är craving for attention. Och alla tycker att det stämmer. Usch vad jag skulle hata mig själv om jag träffade mig. (Vilket får mig att associera till AMF pension-reklamerna, TÄNK OM DU KUNDE HÄLSA PÅ DIG SJÄLV I FRAMTIDEN! hohoho).
Men för övrigt, gjorde ett personlighetstest, fick 90% på hypersensitivit. Kollade upp deras egenskapsbeskrivning av det:
Hypersensitivity:
| tends to get too emotional, can't take it easy, feels gloomy and distraught frequently, more past than future, more feeling than doing, not confident in their opinions or abilities, dislikes themself, prone to paranoia, affected by the moods of others, broody, envious, ideal love seeking, expressive, dramatic, tempermental, impressionable, swayed by emotions, fears loss and separation, poor self image, gets very attached to people and things, hopeless romantic, focuses on suffering, desires security and support, defensive, suffers from loneliness, feels invisible, fears rejection in relationships, can't control romantic feelings and thoughts, existentially depressed, suffers from depression, prone to shame, prone to panic attacks, feelings guide most of their behavior, can't handle people being mad at them, dreams about a rescuer, daydreams about people to maintain a sense of closeness, familiar with the role of victim, worries they will make the wrong choices, conflicts between thoughts and feelings, desires more attention |
Det är så läskigt! Det finns inget där som jag känner att det inte skulle stämma för mig över huvud taget, ochd et mesta stämmer... väldigt väl.
Det är intressant.
150
(Bild: Snart tre år gammal bild, dock här i märklig photoshopversion. Jag skulle uppskatta ett läppstift i den nyansen.)
det var i början av månaden och det var i slutet av vår kärlek och dina händer var så kalla och jag darrade och alla skal skalas av en dag någon gång efter den pretentiösa perioden
och jag undrade när du hade kommit och när du skulle gå
och varför drömmar aldrig blir som man önskat och älskat
eller varför man aldrig blir nöjd när de väl blir så
NU SKA JAG FÖRSÖKA LÖSA NÅGRA PROGRAMMERINGSUPPGIFTER MIN KÄRE BROR GETT MIG. DET KOMMER ATT - URSÄKTA UTTRYCKET - GÅ ÅT HELVETE. MEN DET GÖR INGET, FÖR JAG OCH CAPSLOCK ÄR FORTFARANDE FÖRÄLSKADE I VARANDRA.
I swear it's true
Har inte haft internet på ett tag.
Har det nu.
Natten har varit full av mardrömmar. Det tycks mig lite märkligt.
time square can't shine as bright as you
Sedan så laddade jag batterierna.
Jag har min vita puffsak från Myrornas på mig på bilderna. Något slags blus är det, antar jag.
Den blänker trevligt.
Shotters nation
Kommentera och gör mig glad ändå?
Det har på det hela taget för övrigt varit en väldigt bra dag. Jag hoppas verkligen att Baby får hänga med till Emmaboda.
Fiskarna i havet
och fåglarna på taken
och mänskorna i husen
de tänder alla ljus
men jag kan inte se
för jag kan inte simma
och jag kan inte flyga
jag kan bara blunda
och lägga mig igen
och hoppas att du kommer hem
för att jag är så ytlig
Fotograf: Mariana "Baby" Johansson
kappa, h&m
solglasögon, h&m
sjal, fått från Siri
handskar, present från Charlotte
strumpbyxor, öööh
skor, Ecco
kasse, Dreamers vintage
Handlar jag verkligen så mycket på H&M? Det känns inte så. Men jag kanske är oorginell, tråkig och dryg.
Eller inte.
Nu ska jag se film. Adios.
10 apor på en rad
Det känns onödigt att svara på kommentarer såhär sent, för det känns inte som att någon läser svaren nu. Typ. Jag vet inte. Eller så ville jag bara blogga.
Men som lite onödig info:
o Min skelettröja, som ni var flera som frågade om, kommer alltså från barnavdelningen på H&M. Visst är den underbart? Tror inte att den finns i stora storlekar, min är strlk 126. Man behöver inte alltid vara så noga med storlekarna på barnavdelningen, för plaggen kanske sitter på lite andra sätt men det kan bli fint ändå. Det bästa, mina vänner, är att prova!
Jag köpte den i slutet av oktober, men så sent som runt jul såg jag ett antal exemplar av den när jag ar på H&M, så det är nog bara att springa och leta om ni vill ha den!
the 32nd of december
Fråga: hur katten får man en finne bakom ena ögonbrynet?
Eller det kanske inte är så konstigt. Har bara inte hänt mig förut.
Det är jobbigt för jag brukar sitta och leka med mina ögonbryn när jag har tråkigt.
Eller så är det där vi har svaret. Mina äckliga smutsiga fingrar som gräääver sig in i min hy och förpestar den.
Om alla finnar fanns där dock skulle de bli dolda rätt bra, ibland.
ma chérie, tu ne comprends pas la vie
Jag blev trött och fotade lite.
Bild 1 & 2:
klänning, Vila
prickig sjal, present från Siri
lila sjal (syns knappt), Wedins
handskar, present på mitt åttaårskalas
strumpbyxor, Ica
skor, Scorett
franska Elle, biblioteket
Bild 3:
klänning, Vila
strumpbyxor, Ica
prickig sjal, present från Siri
vårkappa med trekvartsärm, Myrornas (egentligen en morgonrock!)
Spaceman. I wanted you to go.
En hel H&M-outfit-idag, nästan!
tröja, H&Ms killbarnavdelning
vitt linne (under tröjan), H&M
kjol, H&M
strumpbyxor, vet ej
knästrumpor, min mors
skor (syns knappt), Myrornas
Idag mötte jag Imme. Vi gick på stan och jag köpte bland annat en hatt, på Dreamer's Vintage. Vi åt också på Rififi. Och hon var vacker, som alltid.
Bilder:
rich rich rich
Sandra är en väldigt mysig sötsak. Väldigt snygg, intelligent och så vidare. Igår gick vi runt tillsammans i Stockholm, det var väldigt trevligt. Jag har köpt guldfärgade lösögonfransar och en endags-hårfärg som är rosa (och som man inte måste bleka håret innan för att använda).
Ja, jag vet att somliga människor som känner till mitt nyårslöfte om att bara köpa second hand kan bli ledsna nu. Men det gäller bara böcker, skivor, skor och kläder. Smink och hårfärg får jag köpa. Fast jag ska försöka reducera inköpen, vilket är lite jobbigt, med tanke på att de hade regnbågsfärgade ögonfransar (de ska jag köpa och ha på pride!) och megalånga lösögonfransar, då snackar vi femtio miljoner meter, ungefär. Och grön hårfärg. Och... åh.
Sandra känner till de trevligaste affärerna. Jag blir så lycklig.
Idag ska jag träffa Imme, och jag har jättesnygga kläder på mig. Min skelettröja och knästrumpor och de svarta skorna från Myrornas (och lite andra kläder däremellan också, ja. blir så kallt annars.)
Jag vill titta på peruker på Magneten också. Måste diskutera med Siri om hon tycker att jag får köpa peruker. Man kan ju teoretiskt sett få tag på begagnade på typ... Tradera, men hur vet man då att de passar?
Ja, onödigt inlägg. Men det ska bli underbart att träffa Imme, i alla fall. Känns som evigheter sedan vi faktiskt pratade med varandra.
vet du inte om att du är giftig?
TVÅ blogginlägg idag, folks! Inte för att det gör någon lyckligare, men i alla fall.
Kommer nog att bli mycket videobloggande nu. Jag tittar igenom filmer jag tagit med kameran i år. Det finns många vackra vänner, det är nog bra att bli påmind om det ibland.
Här:
jag. Baby. Hotellrum i februari. Grand Hotel Hörnan i Uppsala, närmare bestämt. Hon är otroligt söt i min hatt. Jag är dålig och egofixerad och sjunger i stället för att krama om henne.
MEN DET ÄR OKEJ FÖR HON ÄR SÅ VACKER, och jag kan njuta av henne nu i filmer, när hon inte är här i det vackra Uppsala.
jag saknar en kvinna i mitt liv
Det här är min vän Baby. Eller Mariana. Eller Ida. Eller... det finns ett antal namn.
Jag saknar henne just nu. Ganska mycket. Jag tittar igenom gamla bilder och hon är så vacker. Hela tiden. Överallt. (Sedan hoppar jag ständigt in på bilderna som något slags grotesk linslus, men det kan jag bjuda på!)
Är jag så förutsägbar? Att jag så fort någon åker bort inser hur mycket hon egentligen betyder för mig?
KOM HEM FRÅN ESLÖV NU, KVINNA!
Applesky
(Bild: Ja, jag lägger bara ut en massa bilder på Anina nuförtiden. Men visst är hon otroligt vacker?)
Madde kom hit idag. En bra början på ett nytt år. Jag känner mig faktiskt mycket mer motiverad och mycket gladare. JAG KOMMER att orka städa mitt rum, jag kommer att orka skriva min roman, jag behöver inte ge upp allt skolarbete bara för att jag är så trött, allting kommer att fixa sig.
Det gäller bara att peppa sig själv lite. SÅ HÄR GÅR VI (jaa, fin översättning av here we go):
2008 SKA BLI DET BÄSTA ÅRET! NÅGONSIN! OKEJ? skitsamma att jag hatar de jämna åren. 2004 var ju fascinerande ändå, eller hur? STATISTIKEN KAN DÖ. APA HUVUD.
WOHO!
Jag lyssnar på Raspberry Swirl och är nostalgisk. Jag sjunger på msn med Alexander. Jag har fotograferat min gröna klänning.
Canada-drömmen ska bli av, okej? Då blir alltihop som jag vill.
54 är tidens melodi
2006, det var ett väldigt dåligt år för mig på väldigt många sätt. Men när det började närma sig nyår, alltså förra året, då hade saker på kort tid blivit mycket bättre, eller i alla fall börjats kännas mycket bättre, så det blev en väldigt positiv anda, och det fanns så mycket att se fram emot.
Det kändes inte riktigt på samma sätt nu. 2007 har varit ett underbart år, på många sätt. Just nu känner jag mig lite likgiltig. Det känns som att det inte har varit lika stora känslor involverade. Men det har det ju. Egentligen. När jag sluter ögonen och tänker på februari och Upplandsmuséet, till exempel. Kläderna, musiken, och allt. Perfektionen som aldrig leder dit man tror.
Förra året trodde jag att jag skulle fira med mina föräldrar och var väldigt nöjd med det, eftersom jag alltid har firat nyår så. Men så ringde Hanna Foconi och det blev jättemysigt och det kändes lite som att det var efter det vi sex kom såpass nära varandra som vi ändå gjorde. Det var fint. Allt var fint.
I år hade jag tre erbjudanden. Jag säger det inte som att säga att saker egentligen har utvecklats helt fantastiskt. Min värld i min hjärna kommer ju ändå alltid att vara verkligare än allt det andra. Men jag var med Siri och Charlotte, vilket var underbart, men det känns lite sorgligt att alla är så utspridda.
Så jag var inte så peppad. Vi spelade dock TP, vilket var roligt.
Men så gick vi ut till fyrverkerierna. Och det slog mig lite.
Det är klart att det här året kommer att bli fint. Det finns så mycket magi inbakat i det, och jag har ju egentligen trevliga planer. Det handlar ju lite om vad man gör det till, visst blir det alltid så? Det kommer ständigt tillbaka till det. Tankekraft är något av det viktigaste som finns. Säger jag och hintar lite till Siri, om hon läser.
Annars får vi se.
