Snön och förra helgen

Dagarna är novembergrå nu. Löven frasar visserligen när man trampar på dem, och de få vattenpölarna man hittar är isiga nog för att en treåring kiknande av skratt ska kunna glida över dem, men det finns ingen snö.
Det finns bara frusen asfalt och bruna löv i träden. Eller helt kala träd. Och det är nästan alltid mörkt.
 
Förra helgen var som ett annat liv, för då fanns det snö. Älskar, älskar snön:
 
Snöutsikten när man går till sitt forskningsjobb för att se om ens kraschade dator är i funktion igen (det var den inte, någon dag måste jag ta mig dit kontorstid - hur det nu ska gå till - och fixa det...)
 
 
Varmmössan som kommer fram och får en att se ut som en moskvabo.
 
Gullungarna som bullas upp i åkpåsar och älskar snön mer än vad man själv gör.
 
Gratis mat och fika i kulturhuset i kvarteret, sådant som smakar ännu bättre efter långfärder i snöstormar än efter vanliga novemberregnspromenader. Framförallt om man får finsällskap.
 
 
Glädjen när man hittar barnfilm på övervåningen i kulturhuset. Hon var helt förhäxad, dottern, satt med kudden hårt mot kroppen på sin lilla stol och ville aldrig gå därifrån.
 
 
Och när man kommer hem, genom snöstormen, ser yrvädret vina utanför rutorna och kryper upp i soffan med en kopp kolate och läser sin egen bok. Den man ska göra till något fenomenalt fantastiskt bra. Då är livet bara riktigt gott.
 
Den här helgen trotsar vi sömnbrist och novembertyngd istället, men det blir en annan historia.
0 kommentarer

En helg

Min helg började med en prinsessa som skulle rädda oss från monsterattacker, tillsammans med sin flygande ko.
 

Sedan lagade vi mat i fredagslugnet som uppstår när en dotter ser på My little pony och en son sover. Min man gjorde en katt av ost.
 
På lördagen hade vi barnvakt av båda barnen, vilket händer ungefär aldrig över huvud taget. Så jag gjorde mig fin...
och promenerade ut i höstrugget...
 
... för att gå på blinddejt! Eller blind var den förstås inte, för vi känner ju redan varandra (två barn liksom), men vi gillar teater båda två så vi låtsades att vi inte hade någon aning om vem den andra var och så skulle vi lära känna varandra. Vi pratade om hösten, bland annat, ur ett objektivt och subjektivt perspektiv.
 
Vi skulle ha bowlat, men när kära mannen kom upp på morgonen med blicken som säger min bebis har vrålat hela natten i mitt öra kändes det lite överambitiöst. (Jag sover i eget rum oftast, jag har världens känsligaste sömn och skulle aldrig palla mina studier annars, medan han klarar sömnbristen ganska bra). Så vi gick och åt gratis fika i stället. De brukar ha det i Kulturhuset, fem minuter från där vi bor.
 
Såhär funkar det.
 
 
Och såhär smakar det. (Det vill säga GOTT!)
 
 
 
Sedan var det söndag så jag pluggade. (Och testade alla färger jag kan stryka över med på min nyinförskaffade Ipad...)
Och vandrade älvpromenaden ned till Hamnmagasinet där det var Folkkök.
Veganmat och diskussion om antibiotika och blodförgiftning i en salig blandning.

klart slut!
4 kommentarer

Äventyret

Plötsligt är det maj, igen. Gräset är tjockt och det doftar dagg om kvällarna och konstgräs från fotbollsplanen vid centrum och grillrök från hundratals studenter som bekräftar sommarens existens genom att bränna korvar svarta och om nätterna skrattar förälskelser utanför mitt fönster i det ändlösa ljuset.

Det är något märkligt om våren. En värk och en lättnad på samma gång.
Det är min femte sommar med min man (om än inte min femte sommar som gift).
Och det känns som om jag har levt oändligt länge. Kanske en konsekvens av att jag växte upp ganska tidigt, att jag alltid varit lite äldre i sinnet än i siffran - det känns som om jag har varit med om så mycket, levt genom så många epoker, att det borde vara dags för pensionen snart.
 
I vinter fyller jag tjugotvå. Jag trodde att det var nu allting skulle börja.
 
Kurerar den existensiella ensamheten genom att vandra genom försommarkvällen med en dotter. Vi sitter på trottoarkanter tillsammans och hon pekar mot himlen.
"Åka till månen.", säger hon.
"Mamma egen måne", säger hon. "Liten måne. Besi egen måne. Liiiiiten liiiiten besimåne."
"Din måne då? Ska du inte ha en ganska liten?", säger jag.
Hon skakar på huvudet, blicken indignerad.
"Min måne STOR!"

Jag stirrar mot himlen och jag vill också drömma. Om det där gigantiska som händer en dag, lämnar en swept away, månlandad, fascinerad av hela existensen.
 
Så lustigt som förälder, man kämpar för att få sina barn att växa upp, att torka bort sitt snor och sitta ordentligt vid matbordet och att städa efter sig när de leker.
Men samtidigt kämpar man - eller kanske inte alla, men jag kämpar - för att göra som sina barn i stället.
Att aldrig bli blasé.
 
För att...
 
https://cdn1.cdnme.se/cdn/7-2/371417/images/2010/932_76095995.jpg
Gå på glas i en by i södra Tyskland.
 
https://cdn2.cdnme.se/cdn/7-2/371417/images/2009/888_65014380.jpg
Läsa hisnande litteratur.
 
https://cdn3.cdnme.se/cdn/7-2/371417/images/2009/805_49961715.jpg
Leka. Och träna sig sanslöst stark.
 
https://cdn1.cdnme.se/cdn/7-2/371417/images/2009/806_50698674.jpg
Åka bil bland berg.
 
https://cdn1.cdnme.se/cdn/7-2/371417/images/2009/766_48152158.jpg

Vara sanslöst förälskad.
 
https://cdn2.cdnme.se/cdn/7-2/371417/images/2009/797_49028578.jpg
Vara femton och bete sig som om man vore berusad fast man är fullkomligt nykter.
 
https://cdn1.cdnme.se/cdn/7-2/371417/images/2009/732_44659856.jpg

Skogspromenader.
 
https://cdn2.cdnme.se/cdn/7-2/371417/images/2008/361_22686969.jpg
Fyrverkerier på ens födelsedag.
 
https://cdn2.cdnme.se/cdn/7-2/371417/images/2008/368_22687091.jpg
 Att låta människor ta en genom vintermörkret.
 
https://cdn1.cdnme.se/cdn/7-2/371417/images/2009/369_25539947.jpg
Att låta människor ta en genom sommardagar.
 
https://cdn2.cdnme.se/cdn/7-2/371417/images/2009/452_26285353.jpg
Att somna i Paris.
 
 
https://cdn1.cdnme.se/cdn/7-2/371417/images/2009/490_28073374.jpg
Studsmattor.
 
https://cdn1.cdnme.se/cdn/7-2/371417/images/2009/blogg2_39600182.jpg
Se pappor med bebisar i Beijing.
 
https://cdn3.cdnme.se/cdn/7-2/371417/images/2009/611_36176075.jpg
Att vara barn till sina föräldrar.
 
https://cdn1.cdnme.se/371417/7-3/september1_5241ec84e087c3216362fd09.jpg
Att bli förälder till sitt barn.
 
https://cdn2.cdnme.se/cdn/7-2/371417/images/2009/729_44564310.jpg
Att skriva en bok.
 
 
https://cdn1.cdnme.se/371417/7-3/img_2250_517cfd81e087c33aff96713d.jpg
De där kvällarna.
I maj.
 
Det är inte slut än, äventyret.
 
 
 
 
 
 
0 kommentarer