Tjinuski

 
 
Att befinna sig i en helt svenskspråkig miljö i ett land med två officiella språk där ens eget är modersmål för en minoritet av befolkningen. (För att inte tala om hur den svenskspråkiga minoriteten har sina egna subgrupper. En finlandssvensk är inte en ålänning och en ålänning är inte en finlandssvensk och dessutom är nylänningar och österbottningar väsentligen skilda åt och det där är helt enkelt överkurs). 
 
Det är att vara läkare och ringa till universitetssjukhuset i Åbo för att rådfråga en kollega. Kan jag få tala med kardiologkonsulten?, ber man. Eeh ögonblick säger växeltelefonisten och kopplar en till en upptagetton som aldrig tar slut. 
Så man ringer tillbaka efter en kvart och ber att få tala med kardiologikonsultti (när finskatvivel uppstår, sätt bara ett i på slutet!) och ögonblickligen kommer man rätt.
 
Det är att vara invandrad från Sverige och alla pratar ens språk men ibland förstår man inte vad de säger. 
Kinuski när de menar kola. Ett finskt låneord som hos vissa försvenskas så att k:et inte längre uttalas som ett k utan som ett tje-ljud (och därför ibland stavas tjinuski istället). Och så låter vaniljglass och kinuskisås som vaniljglass och schnuskig sås och plötslig tog aftonen en helt annan vändning.
 
Och i sommarkvällen springer alla ungarna nakkupelle istället för nakenfis och idyllen kantas av något undflyende, mystiskt, ugriskt som inte riktigt är närvarande och samtidigt pågår i bakgrunden hela tiden. 
 
Det är att träffa patienterna som fått specialiserad vård i Åbo och som inte har en aning vad som har hänt dem för de hade inget gemensamt språk att kommunicera med vårdpersonalen på. 
Det är matvarukedjornas oväntade översättningar av finska originalfraser. Nog begriper man vad de menar men inte känns det som om en svensk copywriter  skrivit det. 
PRISET SJÖNK! på en lapp på hyllan vid varor som nu är särskilt billiga. Som om det vore en överraskning, ett förvånat utrop. 
STÄNDIGT FÖRMÅNLIGT som slogan för en matvarukedjas förtjänster. DEN SMAKLIGASTE SOMMAREN, förkunnade en annan kedja på sin affisch.
 
Det här är en plats där man tillhör ett land där man inte riktigt bor.
En studie i identitet och en egen entitet.
Jag är fascinerad och fortfarande hopplöst okunnig.
Men jag får väl göra som jag brukar.
 
Jag lyssnar och jag lär.  
 
UPPDATERING:
lyssnade och lärde lite mer av en vän som är språklig bevandrad (och, för den delen, finlandssvensk).
Kinuski kommer tydligen ursprungligen från ryskans тянучки (och den som kan läsa kyrilliska ser snabbt att "tjinuski"-uttalet ligger närmre originalet än finskans k). För övrigt finns tydligen en hel del andra ryska låneord i finlandssvenskan. Min vän exejmplifierade: butka (fängelse), lafka (butik), karonka (doktorsmiddag, på Åland bänkskuddardag, penkkis), prenika (medalj).
Och själv sitter jag som okunnig rikssvensk och har ändå inte fattat någonting.
Det är tufft att vara ny.
1 kommentar
Ellen

Wow, det här var verkligen intressant att läsa. Tack för att du delar med dig!